17 april

Hej alla,

hoppas att helgen är skön och att askmolnet på Island inte har ställt till det för er.

Andreas och Johanna, vi hoppas innerligt att ni kan flyga hit på tisdag! Tack för kortet, det kom igår och killarna blev jätteglada :=)) Vi håller alla tummar vi har att ni kan komma hit på middag på onsdag.

Jag märker att det går längre och längre tid mellan blogguppdateringarna men det är för att under vardagarna händer inte så mycket, utan livet går på här. Jan har börjat öva på att kasta amerikansk fotboll med killarna, se nedan :=)

Förra helgen var Jan till Augusta, Georgia och hade en av de bästa dagarna i sitt liv. Jag frågade om det var roligare än att gifta sig, men det sa han att det inte var (fast jag vet inte om jag tror honom, ha ha!!) På fredagskvällen den 9 april, förberedde han sig inför lördagens långa bilresa till Augusta, Georgia, genom att göra matsäck, som ni ser ....
Han åkte kl 7 på lördagsmorgonen och det tog hela dagen.... kl 16 var han framme i Columbia, South Carolina, där han bodde på lördagsnatten.

Så här fint blommar det i södra USA :=)

Jan och hans kompis Kylbagen...
Hotellet!
Sportgrillen som Jan åt middag på :=)
På söndagsmorgonen gick Jan upp tidigt, 5.30, för att åka en timme till Augusta, Georgia och ÄNTLIGEN få se golfbanan och tävlingen han drömt om sååååååå länge. (Egentligen är det inte jag som ska skriva det här men eftersom han är med killarna på YMCA, så skriver jag. Han får väl ändra om jag skriver något galet :=) )

Han var väldigt rörd när han kom in på banan och så otroligt glad över att vara där! Vädret kunde dessutom inte ha varit bättre med 25 grader varmt och strålande sol :=) Dagen var helt enkelt toppen!!!! Tyvärr fick han inte ta med sig vare sig kamera eller telefon in på banan.... så här kommer några officiella bilder istället :=)

Klubbhuset!

Tolfte hålet

Trettonde hålet

När Phil Mickelson hade satt den vinnande putten, gick Jan till bilen och sen var det till att vänta... och vänta och vänta... på att få komma ut från parkeringsplatsen. Efter en timme kom han loss och kunde påbörja hemfärden till Pittsburgh. Han hade bestämt sig innan för att stanna på ett hotell efter ca 3 timmar bilfärd från Augusta, men tokig som han är så körde han HELA natten och kom hem hit kl 8.00 på morgonen!!!!!! Jag och barnen hade precis avslutat frukosten när han kom och såg ut som att han skulle somna när som helst... han hade kört i 12,5 timmar, förutom några korta mat- och toapauser.

Här började måndagsmorgonen gry och det är inte långt kvar hem nu....

Jag tog ett kort på min älskade golfare när han precis kommit hem... inte alltför pigg!
På eftermiddagen, när han hade vaknat, så fotade han alla presenter han hade med sig till mig, Alfred och Melvin. Jag fick ett par strumpor och en kaka, hahaha! Han är så go!
Till sig själv hade han köpt det här:
Barnen fick varsin keps, här är Alfreds gröna. Melvin fick en beige :=)
Golfbanan tillät inga andra märken på banan, utan allt hade deras egen logo. Dessutom var det billigt, vilket man inte kanske väntade sig. Golfbanan gjorde verkligen ingen vinst på maten. Här är chips och kakor :=)
Jag fick även min egen caddie :=)) Man kan ju undra om det är en pik, ha ha!
Jans egen keps som ingen får peta på ...
Under tiden som Jan var ute på äventyr, jag och barnen tog det lugnt hemma. På lördagen var vi hemma och myste. Jag hyrde en film åt dem och vi åt lunch på McDonalds, vilket var lyx för de fick Happy Meal med leksak. Jan och jag är trötta på deras skräpleksaker så vi nekar barnen allt som oftast att få Happy Meal, så när de väl får det blir de glada :=)

På söndagen var vi på Kaitlins First Communion och det var intressant. Det var första gången jag var på en katolsk mässa och det var första gången barnen var i en kyrka. En timme tog mässan och barnen skötte sig exemplariskt! Efter mässan var det mottagning på en restaurang i Wexford och vi var mellan 30-40 personer som åt mat tillsammans. Det var trevligt och kul att bli inbjuden. Kaitlins pappa, Chris, har problem med ryggen och var tyvärr tvungen att åka hem efter en stund, så efteråt skjutsade jag hem resten av familjen. De bor längre ner på vår gata så det var inte svårt dock.

De allra flesta amerikanare är väldigt troende och håller kyrkan högt, vilket gör att jag känner mig udda här... för att man inte har samma livsstil och tro. Det var många familjer som var på mässan med sina små barn och just denna kyrka är tydligen så poppis att de håller på att bygga en dubbelt så stor kyrka bredvid. Den här katolska kyrkan verkar inte vara i kris iaf...

Igår kväll var Andy och Kathy här på middag och naturligtvis var vi tvungna att ha tv:n på för Pittsburgh Penguins har nu påbörjat slutspelet i NHL. De ska nu spela bäst av sju matcher mot Ottawa Senators, varav igår kväll var den andra matchen. Penguins vann igår kväll och Andy var nöjd :=) Det kanske är dags för mig att kränga på mig min Penguins-tröja som hänger i garderoben, hi hi.

Imorse när vi gick upp hade vi fyra kalkoner på gräsmattan!!!! De var stora! Jan hann ta två snabba kort på dem, innan de försvann in i skogen. Vi har värsta djurlivet här... jag väntar bara på att se en björn, som vi vet finns i skogarna här.

Nu på eftermiddagen är det dags att åka till Pittsburgh Zoo och få en föreläsning om fladdermöss. Det ska bli intressant att se dem, tycker barnen och Jan. Jag har bestämt mig för att vara hemma och plugga. Hela dagen igår gick åt till att vara med barnen på skolan, så jag måste sätta mig någon gång... igår bjöd jag på svenska pannkakor på skolan, vilket var mycket uppskattat! Lärare från andra klassrum kom också och ville smaka :=)

Jag fick ett jobberbjudande igår! Alfred och Melvins huvudlärare, Mrs Kutchman, frågade mig om jag skulle vilja jobba i hennes klassrum varje dag från och med i höst... en av hennes medhjälpare, Ms Pelusso, (hon har två medhjälpare) ska flytta till första klass, som skolan startar nu i höst! Vilket är jätteroligt för Ms Pelusso, men det gör att Mrs Kutchman behöver någon annan i sitt klassrum. Jag tackade dock nej för jag har ju redan ett jobb och jag vill fortsätta plugga, men jag tog det som en mycket trevlig komplimang :=) Mrs. Kutchman är supergo och underbar, så jag skulle gärna jobba med henne. Hon är varm men samtidigt styr hon sitt klassrum med järnhand vilket behövs. Jag har observerat några gånger och hon lägger inte fingrarna emellan när något barn inte sköter sig...

Just nu sitter jag i telefonkö till SAS här i USA för att se hur det ser ut med biljett tillgången under nästnästa vecka. Jag håller det för ganska otroligt att vi inte skulle kunna åka hem på fredag, men man vet aldrig när moder jord bestämmer. Enligt SAS på nätet så finns det inga vanliga ekonomibiljetter kvar under hela början av maj, utan bara biljetter som kostar 20 000 kr/st och det vet jag inte om Westinghouse är villiga att betala. Jan ska undersöka nästa vecka. Jag undrar bara hur länge en vulkan kan ha utbrott??? Det kan inte vara särskilt vanligt att en vulkan har utbrott i flera veckor i sträck?

Hittills har jag väntat i 45 min. i telefonkön... vi får väl se när jag kommer fram. Tur att jag är så tålmodig!

Kram från Pittsburgh